bombträffspojk

Jag äter vatten super vin tillverkar tomhet i en fabrik: Vad tog det åt folket? Drog de tillslut? Jag bara undrar, för jag kan återuppfinna livet. Du kan stå och förkovra dig, jag ber dig bara att hålla käften. Folket är död, det stod i tidningen. Moderaterna leder med 700 procent, och jag sitter och transkriberar hjärna, den fyller mig med en sådan oglömlig leda. Det tär på fingrarna, fingrarna blöder saft, du skulle ju stoppa där, du skulle ju sluta där. Vaken och somnad, vaken och förströdd: Ge mig livets periodare, ge mig dess absolutister. Jag har inget till övers för förädare. Ni är avskum lever i er lögn i en lögn väl förankrad i helvetet. Vad jag menar är att se sakligt på döden. Den har skrämt oss till livet, livet vi lever där vi piskas av förströelser och uppfunna nöjen. Jag läser inte mellan raderna längre, du ska inte läsa mig mellan raderna. Och raderna ska vara tomma fönster.