vad som saknas
Alla små sociala spel
folk kamouflerar sig med
inför inbördeskriget
är inte något
jag ens vill reflektera över
jag finner lyckan
ligga flytande
framför mig
och finner stor glädje
i valet
att avstå
urvattnade begrepp
De få jag älskar
de ytterst få som betyder något
för mig
skrämmer mig tyst
isolerar mig
och dödar mig
följdriktigt
livets överflöd
är en brist
och hungern överflöd
vi saknar ingenting
bara eftertanken
och ensamheten
drivkraften i alla länder
folk kamouflerar sig med
inför inbördeskriget
är inte något
jag ens vill reflektera över
jag finner lyckan
ligga flytande
framför mig
och finner stor glädje
i valet
att avstå
urvattnade begrepp
De få jag älskar
de ytterst få som betyder något
för mig
skrämmer mig tyst
isolerar mig
och dödar mig
följdriktigt
livets överflöd
är en brist
och hungern överflöd
vi saknar ingenting
bara eftertanken
och ensamheten
drivkraften i alla länder
Offer
Jag är ett offer för
respektlöshet
och folkhemssympati
det börjar bli kallt i mitt rum
det börjar bli för kallt
när du säger något till mig
är det utan värme
varje ord bara ord
och jag har slutat lyssna
för länge sedan
(då
när jag nästan dog
förstod jag spelreglerna
och vet min plats)
det tar så mycket kraft
av dig
att bryta tystnaden
- på ett sätt förstår jag dig
jag förstår dig
nu vill jag bara säga
till dig
Främlingen
var snäll bestäm dig
jag är trött på livets snigelfart
jag vill bli hemlös nu
och bortglömd om en stund
livet är ju konstruerat
precis så
respektlöshet
och folkhemssympati
det börjar bli kallt i mitt rum
det börjar bli för kallt
när du säger något till mig
är det utan värme
varje ord bara ord
och jag har slutat lyssna
för länge sedan
(då
när jag nästan dog
förstod jag spelreglerna
och vet min plats)
det tar så mycket kraft
av dig
att bryta tystnaden
- på ett sätt förstår jag dig
jag förstår dig
nu vill jag bara säga
till dig
Främlingen
var snäll bestäm dig
jag är trött på livets snigelfart
jag vill bli hemlös nu
och bortglömd om en stund
livet är ju konstruerat
precis så
som svar
Ett svar.
Jag bestämmer mig snart.
Om jag ska skriva;
för vem jag ska skriva,
och vad.
Sluta kalla mig tragisk.
Du är den sista som får kalla mig det.
För vem är tragisk?
Var gror tragiken?
Du.
Hos dig.
Och jag vet inte vem du är.
Inte längre.
Jag sitter gränsle.
Med svag balans.
Och dina ord
är bara töcken.
Ändlösa ramsor
jag vant nonchalerar.
Jag vill inte...
kan inte.
för när jag visar mig svag
kommer rovdjuren
jagande, drivande
blickar av vatten.
Vardagsrädslor
Vardagsrädslor
och andningsuppehåll
jag finner mig själv
blott förvirrande
jag är på en resa
bortanför utanför
och ställer mig frågan
om och om igen
jag svarar mig
om och om igen
ändå
står jag lika undrande
vid bergskanten
bortgjord förnedrad
Det kan inte ha varit
riktigt meningen
att människan
skulle ifrågasätta
sin existens
För svaren
vi finner
är lika paradoxala
lika underfundigt banala
varje gång
jag leker blindbock
famlar med behärskning
finner ingenting
mer roande
som ett barn
som skrattar
åt sig själv
och alla fysiska
begränsningar
Vardagsrädslor
och andningsuppehåll
i all ära
men jag överlåter Allt
till de bättre lämpade
jag sträcker ut mig
fixerar blicken
över kanten
Lugnet som följer
är det enda sanna.
och andningsuppehåll
jag finner mig själv
blott förvirrande
jag är på en resa
bortanför utanför
och ställer mig frågan
om och om igen
jag svarar mig
om och om igen
ändå
står jag lika undrande
vid bergskanten
bortgjord förnedrad
Det kan inte ha varit
riktigt meningen
att människan
skulle ifrågasätta
sin existens
För svaren
vi finner
är lika paradoxala
lika underfundigt banala
varje gång
jag leker blindbock
famlar med behärskning
finner ingenting
mer roande
som ett barn
som skrattar
åt sig själv
och alla fysiska
begränsningar
Vardagsrädslor
och andningsuppehåll
i all ära
men jag överlåter Allt
till de bättre lämpade
jag sträcker ut mig
fixerar blicken
över kanten
Lugnet som följer
är det enda sanna.